"I used to be like you, always wanting more."
Borde typ sova, men är aldrig trött. Förutom när pappa har radion på hög volym klockan sju på morgonen. Då är det jobbigt. På onsdag ska jag baka med min syster, och sedan inleds en hel vecka med konstant tvtittande. Min syster ska sova hos oss i en hel vecka, och vi har redan planerat att titta igenom de två säsongerna av Tough Love. Typ världens bästa tvserie, förutom DH då. Jag ska även titta på de fyra säsongerna av Gossip girl innan jag börjar skolan igen. Just nu sitter jag och tittar på årets sämsta grej på trean. Borde typ sova, (som jag nämnde över) och det ska jag nog. So long.
Then there's you, it's always, always, always just you.
Klirrar ihjäl mina stackars ben. Norrbotten var gulligt nog fullt av mygg. De där jävlarna.
Har bestämt mig för att det är bättre att inte känna något, än det jag på något sätt just nu känner. Så full av ingenting. Det kanske inte är en känsla, fast i min kropp är'e det. Jag är fulländad ibland för att jag har så fint folk runt mig. Som jag älskar obegränsat. Men man vill alltid ha mer. Jag kan inte, och vägrar, att stanna där jag är. Jag kan inte sitta och blicka över mitt liv som en tavla, för att jag vet att den inte är fulländad. Den kommer kanske aldrig bli det. Jag slits mellan att vara hel och ingenting. När jag är runt folk jag älskar så är jag hel. Full av den. Man när jag är ensam, blir jag ingenting. Fast ändå något. Även luft är något, liksom. Så I'm done.
Puss.
Har bestämt mig för att det är bättre att inte känna något, än det jag på något sätt just nu känner. Så full av ingenting. Det kanske inte är en känsla, fast i min kropp är'e det. Jag är fulländad ibland för att jag har så fint folk runt mig. Som jag älskar obegränsat. Men man vill alltid ha mer. Jag kan inte, och vägrar, att stanna där jag är. Jag kan inte sitta och blicka över mitt liv som en tavla, för att jag vet att den inte är fulländad. Den kommer kanske aldrig bli det. Jag slits mellan att vara hel och ingenting. När jag är runt folk jag älskar så är jag hel. Full av den. Man när jag är ensam, blir jag ingenting. Fast ändå något. Även luft är något, liksom. Så I'm done.
Puss.
Du och jag borde starta upp ett band.
Pojken i den svarta hatten. Världens finaste. Det finns nog finare, men han är högt upp på listan. Med den absolut finaste blogg jag någonsin sett. Jag är sjukligt avundsjuk. Placebos version av Running up that hill är så obeskrivligt perfekt. Så hjärteskärande. Älskar att Lisa snart kommer. Fullkomligt älskar det.
(Unaware that I'm tearing you asunder.
There is thunder in our hearts, baby.)
(Unaware that I'm tearing you asunder.
There is thunder in our hearts, baby.)
Jag fick chansen, du gav mig chansen. Men nu är det för sent.
(De småsmå orden är svåra ord, och de hårda orden är enkla ord.)
Hur överskattade kent än blir, är de alltid underskattade. Idag ska jag och Snozi åka ut till mitt landställe helt själva. Det var ett tag sedan. Kan inte komma ifrån tankarna att jag verkligen har världens bästa vänner. Jag känner lite sorrow åt folk som inte har de som vänner. Alla är så olika, men ändå så lika. Nu ska jag gå och dra på ett tjockt streck eyeliner och lite mascara, klä på mig ordentliga kläder och avnjuta mer Kent. So long.
Hur överskattade kent än blir, är de alltid underskattade. Idag ska jag och Snozi åka ut till mitt landställe helt själva. Det var ett tag sedan. Kan inte komma ifrån tankarna att jag verkligen har världens bästa vänner. Jag känner lite sorrow åt folk som inte har de som vänner. Alla är så olika, men ändå så lika. Nu ska jag gå och dra på ett tjockt streck eyeliner och lite mascara, klä på mig ordentliga kläder och avnjuta mer Kent. So long.
Jag hade hoppats på något, hoppats på någon.
Håkan kommer nog vara min enda pojkvän. Orkar inte med hjärtesorg längre. Orkar inte att jag i impulsen råkade få någon att tro att jag gillade den. Denna någon betyder egentligen ingenting. Impulsen är som alkoholen, den får mig att göra dumma saker. Nej. Jag har gillat tre personer i mitt liv, så där riktigt starkt. Slutar med det nu. Det blev tre, och det räcker.
