Columbus

Blir ni förvånade över er själva någon gång? Jag blir det hela tiden. Både positivt och negativt. Varenda gång jag hittar en ny låt, blir jag sjukligt förvånad att min musiksmak kan vara så fin och obeskrivlig. Jag blir förvånad att för ett år sedan så kunde jag förklara saker i min blogg jag längre inte kan (eller vågar). Allting är så mycket större än det var för ett år sedan. Det känns som att verkligen alltid har ändrats. Jag känner nya fina människor, och har nya, mycket jobbigare problem. Fast det känns fint att titta tillbaka, och tänka: ja, men om jag klarade av det där, klarar jag nog av mina problem jag har nu. Är sjukligt trött, så tror att jag ska gå och äta en banan, och fixa mig och lägga mig och titta på film eller något liknande. Har verkligen noll ork osv. Hare.