Columbus

Just nu sitter jag och skakar, för att jag fryser ihjäl. Det är alldeles för kallt för att vara tidig oktober. Jag och pappa har aldrig på värmen, jag vet faktiskt inte varför. Ingen av oss kommer ihåg att sätta på den, och sedan blir det ju liksom inte bättre att alla som kommer och hälsar på klagar på det. Man märket det helt enkelt inte om man bor här. Min syster kom och hälsade på idag och det var hemskt trevligt. Hon är verkligen så himla fin på alla sätt. Det var som det alltid är: Hon klagar på hennes chef (som faktiskt är världens idiot), vi lagar mat och äter det framför Förhäxad, hon frågar roliga frågor och lyssnar på vad jag har att säga och sedan är det liksom allmänt prat. T.ex. konstiga saker i Förhäxad, som att inga demoner attackerar de när de sover(?????), att musor, som kommer från andra planeter, vet om smink(????). Hela avsnitten är så fyllda med frågor. HAHAHHA. Iallafall är jag ytterst glad att ha en sådan underbar och fin storasyster. Jag har haft tur, helt enkelt. Hon gick vid elva, och då kände jag mig ensam. En kille på en tvshow sa en gång att det var nyttigt att gråta, att man bör göra det ungefär en gång varje vecka. Så är det inte för mig. Och när jag inte har gjort det känner jag mig tom. Äcklig, ungefär. Liksom känslolös. Jag borde börja gråta för någonting snart, ändå. Typ för mamma eller något. Jag borde verkligen ta och traska hem till henne imorgon, så att hon inte blir alldeles för ensam. Nu ska jag gå och sova i min ensamma säng. Gud, jag är verkligen ensam.
(Ensam = ensam, inte deprimerad. Inte ledsen, bara ensam.)
(Eller jo, kanske lite ledsen. Men absolut inte mycket.)