I'm sure glad we're not lovers.


"You're so nice, and you're so smart.
You're such a good friend, I have to break your heart.
I'll tell you that I love you, then I'll tear your world apart.
Just pretend I didn't tear your world apart."

Jag blev en av de som aldrig kommit hem.


twist and turn.

Jag ville bara informera er att just nu är mitt liv väldigt bra. Jag liksom går runt och ler som en gay_pojke_94, men jag kan liksom inte sluta. Belle and Sebastian får mig att må bra, och det går inte heller att förneka. Imorgon fyller Janica år, och eftersom jag börjar klockan ett imorgon åker jag och Rebecca in tidigare och kirrar mat, kladdkaka och allt sådant. Det ska bli smått bäst. Som sagt: Mitt liv just nu är fan värt att betala för att leva.

Där är det sommar, men här inne är det höst.



GRATTIS JASMINE!



(HAHAHHA, JAG ÄLSKAR LÅTEN OCH JAG ÄLSKAR DIG. PUSS.)

It takes two to fail.

Gårdagen var bra, kvällen sög av folk. En kväll av besvikelse, tunnelbanor, konstiga människor i tanto och kyla. Varje gång jag ska till tanto så blir alltid någonting fel, konstigt nog. Vi träffade Ludwig, Mattias, Hanno och Ericka en väldigt kort stund, och jag och Nelly följde en mycket påverkad Ludwig hem. Inte hem, utan till porten. Sedan traskade jag hem i kylan och lyssnade på Kent och förbannad kvällen. Idag, ikväll, ska jag träffa Andrea och vi får se vad vi hittar på. Imorgon kommer bli en intressant dag.

Du som alltid har försvarat idioter.


bandbandband.

Jag vill starta band, typ ungefär nu.

Slå mig ur balans.




(Började bli lite tomt utan bilder. Ni får lida med mig att kvalitén blev galet dåligt.)

Och alla platser.

Min mage har blivit bo för tusentals fjärilar under natten. Det pirrar obehagligt mycket i magen, och ändå har vi bara två lektioner idag. Två timmars SO och sedan lunch (och håltimme?) tills 13:45, då vi har idrott. Fast inte vanlig idrott, utan "teori". Vi ska i alla fall inte ha med oss ombyte, sedan vet jag inget mer. Klockan 14:45 slutar jag. Parti!

Don't you know, you're something I can't live without?


One way or another.

Idag har varit en "jag-har-gjort-tillräckligt-för-att-helgen-ska-verka-nödvändig"-dag. Jag har pluggar mer matte än jag behövde, ätit och planerat framtiden med mina päron, börjat städat datorn (dvs. ta bort bilder, musik, videos osv. som är onödiga.), lagt tvätt i tvättkorgen (så att den nu kanske kan tvättas imorgon) och laddat upp några roliga bilder på facebook. I alla fall: Jag ska försöka rensa klart datorn idag, så att jag och pappa kan njuta av Sagan om ringen klockan nio. Jag har liksom åldrats tio år på en dag. Är det inte fantastiskt?

Från och med då, från och med du.


"Står i din port står bara still,
för en minut sen var du min.
En tredjedel av den jag var går hem,
för en är krossad, en är din.
Det här är slutet på vår film."
(inte alls min sorts musik, mer någon mainstream fjortis. Men den har en liten fin kärlekshistoria i sig och även en vild melodi. Det kan helt enkelt inte gå fel.)

Att förstöra för sig själv är det enklaste i livet.

Denna dag var så underbar. Jag vet alla namn på folket i min klass, och har fått hopp att det finns fint folk i min klass. De flesta är riktigt trevliga, en vill jag spy på och de andra har jag inte fått chansen att prata med. Jag och pappa traskade iväg och köpte block, pennor, sudd, minikräknare (en sådan riktigt hightec'are.) och en kalender. Jag längtar tills imorgon att få träffa klassen igen imorgon, att få se Amanda Jenssen på grönan och att få helg. Liksom, det kan inte gå fel när det är fredag.
(förövrigt älskar jag texten som jag har på Rubriken. Den är allt för bra.)

Until.

Jag orkar inte ens berätta hur det var idag. Men för mycket folk har smällt i mig att det kommer lösa sig, och att om någon månad så där så kommer jag skratta åt att jag ens var orolig för att jag ska orka deppa. Whinern i mig har liksom åkt på semester och kommer aldrig mer tillbaka.
(Yeah, I wish.)

När ångest och upprymdhet går ihop.

Om 74 minuter börjar jag skolan igen.
Vart tog sommaren vägen?

I think i'm gonna die.

Rubriken säger allt. Liksom: Jag tror att jag avlider av att inte ha något att göra. Det är en långsam död, som är förskräcklig. Usch.

Med dig på andra sidan jorden, får jag tid till ingenting.


Det är galet hur något så enkelt som en låt kan vara så vacker. Jag blir helt taken alla ord jag har att säga. Typiskt mig att bli nostalgisk när jag hör sådant här.
(I miss being yours.)

I got you on my mind.

Jag vaknade igår natt med världens läskigaste känsla. Jag hade feber, fast jag var iskall. Jag mådde illa, fast jag spydde inte. Så fort jag blundade så gick allting väldigt snabbt och jag mådde illa. Det var som att åka Insane, fast tusentals gånger. Helt galet. Jag gick sedan upp och drack vatten, och så somnade jag efter det. Men ta't lugnt, jag måste bra nu. Väldigt konstigt.

Up in the air.

Min mormor är den bästa kvinnan. Hon har skickat pengar till mig för att köpa kläder till mig. Jag bara älskar henne. Hon är liksom mormorn som bakar kakor, trycker i mig de och sedan klagar på att jag äter för lite. Huh? För lite? Var någonstans? Det blir till att spendera de imorgon, om de har hunnit komma då. Jag ska dock spara 100 av de tror jag, för att min parfym är snart slut = jag behöver köpa en ny. Så om jag sparar 100 kronor, så blir det 100 kronor billigare nästa månad. Awesome tänkande. Jag ville egentligen bara säga det, och att idag fick mig att flyga till skyarna. Och jag längtar lite smått till onsdag nu. Jag är inte någonstans bitter, och det känns alldeles för bra.

I party with my pain, when you don't seem to come around.


DEN SVENSKA BJÖRNSTAMMEN!


JAG. TROR. JAG. AVLIDER. Just nu är jag överlycklig i själen, för ikväll ska jag stå och skrika låttexter till världens galnaste band. Jag såg de på peace & love, och där var de liksom, fööööööör bra.
(lyssna här eller här!)
(bilden är från rockfoto.nu. puss.)

Whatever makes you happy, whatever you want.

Enligt Tyra Banks är jag typ ett i rymden:
Jag är galen i kärlek och suger i spel.
Och det känns lite fult, eftersom jag alltid vinner i spel och alltid förlorar i kärlek. Fast vid närmare omtanke suger jag på båda. Jag har slagit till rymden, liksom ändrats dens teori. Fult att alla i publiken började gråta eftersom det stämde in så bra på alla de. Jag ska ge rymden en chans och supa mig full varje dag så att jag liksom förlorar min blyghet och hittar min "lucky number one".
(vart hittar man sådana, egentligen?)

Världens värsta dröm.

Jag vaknade just från världens värsta dröm. Liksom en skräckfilm, fast ingen dog. Jag gick runt i mina kvarter, allting var liksom i skenet av blått. Och de enda som gick brevid mig var skuggor. Och så gick jag in i alla mina vänners hus, och de var inte hemma. Jag liksom sprang runt och skrek för att jag hade fått för mig att om jag inte hittade de, så dog de. Och jag hade ont i hela kroppen och skrek allt jag hade. Precis innan jag vaknade så insåg jag att de redan var döda, och jag liksom föll ihop. Den var så verklig att när jag vaknade satte jag mig upp och tänkte: Va? Är det här himlen? HAHAH.

Det är liksom bara så rätt.


(du, finaste, du räddar mig. 6 år tillsammans, och vi är fortfarande oslagbarare än någonsin. Tack för att du finns och allt sådant.)

Oh, let me come home.


"- “Jade?”
- “Alexander?”
- “Do you remember that day you fell out of my window?”
- “I sure do, you came jumping out after me.”
- “Well, you fell on the concrete and nearly broke your ass and you were bleeding all over the place and I rushed you off to the hospital. Do you remember that?”
- “Yes, I do.”
- “Well, there’s something I never told you about that night.”
- “What didn't you tell me?”
- “While you were sitting in the backseat smoking a cigarette you thought was going to be your last, I was falling deep, deeply in love with you and I never told you 'til just now.”
- “Now I know.”
(Det är svårt att inte älska den här låten. Helt, helt, helt jättesvårt.)
(Så borde all kärlek vara, så enkel som en låt.)

You are my 40 day dream.

Det känns bra att få gå och köpa kläder imorgon. Jag tog frivilligt en promenad med min pappa för en timme sedan och pappa sa: Köp det du behöver. Liksom, jag kan inte låta bli. Det blir nog två par jeans och ett par skor. Och så kanske, om min pappa är gullig nog, får jag låna hans kort och köpa kläder på internet. Det skulle vara toppen. Och som om det inte vore nog kom mamma hem med en svea tröja. Fy fy fy. En för kort, som tydligen ska vara så. What's up med att köpa en sak som ska vara för kort för 800 kronor? Jag ska nog byta ut den, eller ta pengarna och köpa annat för det. Jaja, kläder är ointressant. (Eller inte. Hihihi.)

Och nu finns det ingenting kvar att ångra.

Närmaste dagarna har varit alldeles för tråkiga. Jag börjar längta till skolan, att ha någonting att göra. Och när jag har tråkigt spenderar jag pengar. Igår köpte jag underkläder (plural!!!!!!!!!) och imorgon ska jag och pappa ut och handla skor och kläder. En vecka och en dag, sedan börjar tre långa år. Tio år i skolan borde räcka, men tydligen inte. ÅHÅJAJA. Jag hoppas att broder ringer mig och tvingar mig ut, för jag börjar känna att min hjärna smälter. Blä.

"I got a question, and I'd like the answer to be yes"




(Jag satt och tittade på avsnittet då Carla och Turk gifter sig. (shame on you om du inte vet vilka de är!) Det var så himla fint, och ni borde verkligen se det! Och i slutet så spelar de låten här ovan, och JD springer runt med tomtebloss och allt blir liksom bra tillslut. Jag har sett avsnittet flera gånger innan, men ändå gör det mig så lycklig när det liksom går bra i slutet. Helt fantastiskt.)

Du spelar för mitt lag.




(bilder från i lördags. Lång slutarblixt heter inställningen typ, för er som undrar. Det blev ganska häftstift osv.)

BLOW MY HEART UP.

Alltså, vadå.
Det regnar, åskar och blir fula översvämningar på trottoaren. Jag har i alla fall tappat bort min fina H&M eyeliner, men istället hittat min mycket bättre eyeliner. <- Alldeles för bra. Det kändes jobbigt idag, att alla som ringer säger: jaha, så Lisa har åkt nu? Det känns alldeles för jobbigt i hjärtat att riva upp saker jag har tänkt bort medan jag legat under täcket, gråtit, och tänkt: Jag överlever nog inte. Men jag tror jag gör det. Det känns lite varmt i hjärtat att jag har Broder, Nellieboy och Gustel som skriver, säger och ger vackra ord till mig. Det hjälper lite. I alla fall. Jag var med broder idag en liten stund och PLASKEDEEE i pölar (hav) av vatten. Jag ska träffa henne imorgon med, och det känns fint. Och imorgon kommer min syster och hälsar på, och pappa kommer hem. Det känns lite fint att träffa de igen, för det känns som alldeles för länge sedan.

Jag saknar dig redan, hjärtesocker.


people come and people go.

Jag sitter just nu och lyssnar på Broder daniel - Army of dreamers och gråter. Jag gråter så mycket att jag liksom har tappat fattningen. Jag har så ont i hela kroppen och inne i min själ att jag bara vill skrika, rakt ut. Att förlora sin bästa vän till ett annat land känns som att bli nerslagen och sedan sakta liksom dö. Fast jag är fullt levande. Jag och Lisa satt i någon timme och grävde, fyllde en kartong med minnen, och skulle sedan föra ner våran "time kapsel", men det var för mycket mask. Så nu sitter den på min säng och påminner mig. Den här veckan har varit den bästa veckan i mitt liv, på länge. Det känns omöjligt att leva utan henne. Världens bästa. Världens, världens, världens bästa Lisa.
(Lisa: Jag finner inga ord.)

"you are my other half."


I'd make the stars shine, just for you to catch them.

Jag har spenderat alla dagar med att göra overkliga saker med min andra halva. Skrapat upp armen, åkt till gröna lund, druckit alldeles för mycket gult guld, skrattat, gråtit, gäspat, sminkat om mig, sovit, tittat på film, ätit glass osv. Jag har mått toppen, men nu har jag liksom nått botten.

And it burns, burns, burns.

Alla säger att tiden läker alla obotliga sår, och att allting kommer att bli bra. Men tänk om jag bryter trenden, att jag är den "förutom henne, såklart"?

But I can't.

Snacka om att jag nu kommer vända på dygnet. Sex timmars sömn. Fan också.

Nananaaaaa.


(så här såg det ut för ungefär två veckor sedan. Och ja, jag har nu raklugg.)


RSS 2.0