Ringing bells.

Ännu en världens bästa natt. Jag vill liksom ta en hel massa kort på känslor, för de är liksom det bästa jag vet. Jag vill hacka sönder de till ett vitt pulver och dra upp de i näsan. Äckligt? Kanske. Nödvändigt? Ja.
Nu blir det i alla fall ett litet marathon av Mando diao innan jag ska sussa. Det känns ganska så nödvändigt när jag känner så här.

Kommentarer

Hello, I'm:
Komma ihåg dig?
I come from this website:

Time to express:

Trackback
RSS 2.0