Columbus

(Min bebis i vintras.)

"Och jag stal något du ändå ville ge mig. Försökte älska det jag tog. Men ärligheten, respekten, kärleken bara dog. Och jag stal något du var beredd att ge mig. Du förlät mig, jag kunde inte se dig i ögonen. Förlåt älskling, jag gör det snart igen."
- Kent.

Ska utbilda er nu, kära fina ni.
Fick en kommentar en gång, inte på bloggen, utan på någon annan hemsida. "Försöker du någonsin förvandla 'köttätare' till vegetarianer?" Nej. Jag vågar inte ens drömma om en värld där vi människor slutar vara egoister och börjar behandla djur med en lätt hand. Jag föraktar inte köttätare, jag föraktar människor med hemsk syn på den. Jag tror att många av oss människor som inte funderar hur köttet hamnar i paketen. Är folk inte nyfikna? Jag tror också att det är en hel del människor som blundar för sanningen. Som vet att vi övergöder djuren så pass mycket att de börjar äta upp varandra? Att kycklingarna går upp så pass mycket i vikt att de inte kan andas och dör en plågfull död? Att djuren lever ett hemskt (och en hemskt kort liv), och sedan dör för vår skull. Vi människor tror att vi är allmäktiga. Jag skulle vilja sätta hela jordens befolkningen framför en stor skärm och visa alla hur det är. Tvinga alla att se på. Samma sak gäller päls (självklart). Hur kommer det sig att vi behandlar djuren så pass illa? Vad har de gjort oss? Bara för att de inte har en röst, betyder det inte att de inte lider. Tror folk att de små kycklingarna mår bra att inte ens får träffa deras mamma? Att de kastas runt som om de vore ett objekt. Vi pratar om att mänskliga rättigheterna är så himla viktiga, att man inte får se en prostituerad eller en mörkhyad som ett objekt utan människa. Varför sätter vi inte djurens rättigheter exakt lika högt? Jo, för att vi inte är djur. Även fast vi är det, så blundar vi för det. Jag vill inte säga åt er att sluta äta kött, utan att ni börjar tänka på vad ni äter. Kanske välja ekologiskt kött istället för det andra. Det är ett litet steg i rätt riktning. Tack för mig.

"Everything will be okay in the end. If it's not okay, it's not the end."
- Unknown.

Första nationella avklarat! Jag tror fan jag får G. Blir typ överlycklig. På torsdag ska jag hem till Sneli och se på film med henne och Snozi. *POWER UP* HAHHAHA. Sedan på fredag ska jag på bio med några tjejer från klassen. *POWER UP AGAIN*. Idag har vi matte halv nio, det är därför jag är uppe SÅ JÄVLA TIDIGT. Sedan naturkunskap, och sedan gymnastik och sedan är'e slut för dagen. Vi ska spela basket. Fyfan. Hatar basket. Förresten så vet jag att jag har nämnt det här ett antal gånger: Men P!atd nya album är för fint. Seriöst. Och tiger lou för den delen. Så. I'm out.

Att titta på Mulan kan hjälpa mot saknaden. Kanske kan hjälpa när hjärtat slår ojämna slag. Kanske hjälper det mot alla problem jag har. Eller att jag inte har övat till nationella. Fast nej. Det gör det inte. Speciellt inte saknaden. Det blir bara tusen gånger värre.

(dimmiga dar, det var bra dar.)
Korta, svarta naglar har jag nu. Alla gick av. Poff. Sedan blev de svarta. Poff. Imorgon är det måndag, och på onsdag har jag nationella i matte. Vill klaga, men det går inte. Ska bara plugga som ett djur imorgon. Måste fan få G på det. Annars går världen under. Hoppas från västerbron då. Typ. Ska spela musik på gitarren, för tekniskt sätt är det ju fortfarande helg. Vägrar att plugga på helger, fast jag vet att det skulle underlätta. Kul, Tilde. Kul.

AH. Så länge sedan jag skrev. Ursäkt 1: Skolan dödar mig. Ursäkt 2: När jag har fritid, så är den alltid fullproppad med viktigheter. Och i fredags såg jag Johnossi live för andra gången i mitt liv. Förutom det hemskt dåliga ljudet, och den tråkiga publiken var det hur fint som helst. Idag ska jag och min kära syster ta oss en sväng förbi paradiset (LIDL<3<3<3) och köpa deras glassar. När jag är fyrtiofem och väger 150 kg ska dessa bli mina män (och fruar. De väljer själva). Åh. Längtar.

EN MÅNAD KVAR. VILL DÖ. NU. GENAST.
(eller kanske lite senare, så jag får chansen att träffa Lisis.)

En resväg med buss som brukar ta tio minuter (med ett byte) tog idag en timme. Jävla bussar alltså. Och idag var det så varmt ute. Typ sommar. 22 grader. Äckligt varmt, med andra ord.
(blablabla.)

Idag mår man som man förtjänar. Drack alldeles för mycket, gick alldeles för långt i kalla kläder och gick på toa på ställen man kanske inte borde. Ringde folk man inte ska ringa, på dolt nummer, och smsade folk man hatar. Diskuterade livet när man traskade hem med någon som betyder väldigt mycket och bli utskrattad på mcdonalds. Lyssna på dålig musik och se pojkar byta om. Bli rådissad men inga tårar.
Fick saker bevisade för mig själv. Fick för lite sömn. Fick plocka upp pastasallad från golvet. Fick hälla ut sprit ner för berget. Fick må illa. Ändå var gårdagen så värdefull.
(Your voice is like angels singing to me, and now I remember why.)

Har två jävla omprov imorgon. Prov jag har "glömt" att göra. Ops. Ikväll blir det sängen tidigt, för jag är så galet trött. Sov otroligt dåligt i natt, och hade mitt illamående jag har haft i en hel vecka nu. Vet inte vad det är, och det är det som oroar mig. Har typ ingenting att berätta, för mitt liv är ointressant och stressigt. BAJ.

En sak jag verkligen älskar är att försova mig. Liksom. Hur underbart är det inte att få panik, springa upp och börja sminka sig, och sedan inse att det redan är försent. Så kul.

Jag är så barnsligt förtjust i indie. Tycker om när det är lungt, med någon slags gitarr. Sedan en fin röst, som sjuger på brittisk engelska. Finns ingenting bättre när man försöker glömma någon. Någon och allting jobbigt. Det är inte lätt, ska ni veta.

Älskling, det vi mest av allt vill ha. Är någonting som aldrig kan bli vårt.
(Kent säger det så jävla bra.)