Columbus

Jag har en syster. En storasyster. Detta foto var taget när jag föddes, alltså för ungefär 17 år sedan, och det är mitt favoritkort på oss två. I bakgrunden kan man se köket där vi bodde tills jag blev fem och flyttade. Min syster är tio år äldre (9 år, 9 månader och 27 dagar äldre, för att vara lite mer exakt) än mig, vilket är en bra siffra. Jag och min syster har aldrig riktigt bråkat, förutom när jag var ungefär åtta-nio och hon tyckte jag var världens största idiot. Jag och min syster har alltid varit väldigt nära varandra, och för några år sedan flyttade hon ut. Hon bodde granne med oss i ungefär två år, tills hon flyttade ihop med hennes nuvarande blivande man. Hon är världens finaste, och det gör mig alltid väldigt mycket säkrare när hon är runt. För om jag och pappa bråkar tar hon alltid min sida. Det bara är så, en oskriven regel. Eftersom jag inte har några andra syskon, så blir hon liksom den enda jag riktigt kan prata med. När mamma och pappa skiljdes var hon min klippa som jag kunde hålla i när det stormade och gömma mig bakom när det blev för mycket. Jag skulle verkligen göra allt för henne. Vi träffas ungefär en gång i veckan och de små timmarna jag ser henne är verkligen fantastiska. Obeskrivbara. Hon och jag har väldigt lik humor och musiksmak, och tack vare henne har jag växt upp med Kent, Broder daniel och Håkan hellström. Det gör mig alltid så otroligt stolt när jag tänker på henne, och hon är lite av min idol. Så fin och så oövervinnerlig. Hon bevisar för mig att allting går, bara man vill, och det har fått mig att tro på saker. På viktiga saker. När jag var tretton spenderade jag så mycket tid med henne att folk på affären trodde att hon var min mamma. Och hon brukade säga: Tänk om jag vore din mamma. och jag brukade tänka, och liksom tycka om det. Jag skulle gilla att han henne som mamma. Och hon har alltid varit en liten mamma som ser över mig, passar mig, håller mig inom räckhåll och aldrig tillåter mig försvinna för långt in i mörkret. Jag kan inte föreställa mig en finare och bättre syster. Hon är det enda jag alltid kommer ha, och om man ser det så, så känns allting lite bättre. För om jag förlorade allt, så skulle jag fortfarande ha det bästa kvar.
(Även fast du inte kan läsa det här, så kanske du kan känna någonstans ett litet ljus till ditt hjärta. För du är bäst, och jag älskar dig, kära syster.)