Columbus

Det är nästan lättare att säga det jag inte tror på.
Jag tror inte på gud, eller någon religion. Enligt min mening tar det med liv än det räddar. Jag tror inte på något för evigt, men ser inte heller på det som något negativt. Jag tycker liksom att eftersom det inte finns någonting som varar i all evighet så bör man hålla hårt i det värdefulla, och inte se bakåt. Jag tror inte på perfektion, även om jag är en slav under ordet perfekt. Jag tror verkligen inte att det finns någon som är perfekt för mig, tror inte på att det finns en perfekt låt eller perfekt människa. Jag tror inte att perfektion går att uppnå, utan bara idioti vi har skapat för att alltid ha någonting att sträva mot. Jag tror inte på kommunistiska tankar, eftersom det aldrig kommer att uppnås alla alla kommer få exakt likadan frihet. Jag tror inte på att kvinnor och män någonsin kommer få exakt lika stor makt, däremot är jag för att kvinnor ska få mer makt.
Jag tror dock på någon slags karma, att om man gör fina, goda saker så får man tillbaka fina, goda saker. Inte kanske att om man gör elaka saker blir man dödad, eller får otur, utan mer att om man alltid ger alla en ärlig chans så får man kanske det tillbaka. Det är en fin tanke i alla fall. Jag tror på att musik kan rädda någon, för att musiken räddar mig varje dag. Jag tror ibland på ödet, och hoppas att det ska ge mig något fint i framtiden. Jag tror på att det finns stjärnsystrar, eftersom jag har hittat (några av?) mina. Jag blir fortfarande förvånad hur lika vi är, jag och mina ögonstenar. Och sist, men absolut inte minst, tror jag på att kärleken är den starkaste kraften. Jag tror på kärleken. Idioter säger att kärlek är en illusion, men jag tror faktiskt att kärleken är en äkta, och en väldigt fin, känsla. Även den tror jag kan rädda och förändra. Jag kommer säkert komma på tusentals saker efteråt.
(och snälla, kom inte med några "VA? VARFÖR TROR DU PÅ " " DET?!", för det är ett fritt land. Jag tvingar inte dig tro som jag, och jag förväntar mig desamma tillbaka. Tacksi.)