Columbus

Min första kärlek I believe har inte slagit mig än. Visst har jag mött kärleken, men jag tror fortfarande inte att någon av de var min första kärlek. Min kärlekshistora är väldigt enkel. Jag har hört en hel del "men jag älskar dig ju" från folk, som jag själv inte älskat. Och så har jag ju sagt samma sak till folk, som inte har besvarat det. Kort sagt: Jag älskar alla som inte älskar mig, och älskar du mig, älskar jag inte dig. Jag har dessutom svårt att behålla mina känslor för folk. Och när de inte känner likadant är det svårt att inte behålla känslorna. Jag har, som ni säkert redan förstått, riktiga jävla problem. Fast problem comes with att vara en tonåring. En del av livet, ungefär. Ena dagen tycker jag att jag har gett upp på kärleken, och andra har jag inte det. Men fördelen med att ha så mycket krossat hjärta är att varje gång man hittar en fin "jag hatar kärleken"-låt, då känns det så himla fint och riktigt. Då förstår man och känner igen sig i den, även fast den artisten inte ens vet att du existerar. Jag trivs i att ha ett sprucket hjärta, för på något sätt är det sådan musik jag dras till.